BOW vad jobbigt det blev när jag lämnade Piteå och sen André igår. Ensamheten här blev plötsligt så påtaglig när jag lämnade hemmingsmark och all full rulle som alltid finns där. Alla syskon och syskonbarn och mamma och pappa. Suck! Vet inte varför det plötsligt blev så himla jobbigt. Kände det redan när jag satt mig i bilen påväg från vår infart, hur jag fick en klump i bröstet. Då hade jag iallafall världens bästa André som höll mig sällskap i bilen till Burträsk. Det är jobbigt att längta och sakna så mycket som jag gör just nu. Men till helgen åker jag iallafall till André i Umeå och myser på och sen, helgen efter det, blir det att åka till Piteå med de som kommer och kollar på min föreställning. Jag vet att jag kommer må mycket bättre imorgon, för att då har jag fått sova, och det har gått ännu en dag närmare alla!
Krya på dig André!
Sov gott alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar