Aspergers

Skrivet den 23 April 2018. #asperger
Vem är Jag?
Finns Jag?
Varför är jag fel?
Varför är jag inte som dem?
Varför tycker jag detta är obehagligt?
Varför verkar andra tycka att detta är så lätt?
Varför tycker jag inte att det här är roligt?
Varför får jag ångest av detta?

Så många frågor, ja oändligt många fler än dessa
Fick aldrig några svar
Hela mitt liv har kantats av känslor av att inte passa in
Att inte duga
Att tvingas ta på ett ansikte som inte var mitt
För att försöka anpassa mig till världen såsom den "ska" vara
För att försöka förhålla mig till mina vänner
Att bli som dem
Främst unders skol-tiden
Då regerade mina masker mig
Jag hade inget att säga till om
Jag var på ett sätt utåt
Men på ett helt annat sätt på insidan
Det var en fruktansvärd tid
Den ständigt leende clownen
På insidan trasig, förstörd, självutplånande
Jag kunde aldrig vara mig själv
Jag var för rädd för det
Jag visste knappt om hur jag någonsin skulle kunna vara det
Jag visste knappt vem jag själv var
Men jag var inte min mask
Så mycket visste jag
Jag behövde hjälp
Mycket hjälp
Men i rädsla för att sticka ut och att mina kompisar skulle lämna mig
Så vågade jag inte be om det
Skalet krackelerade tillslut sakta
Genom sprickorna sipprade allt det jobbiga ut och la sig i mitt ansikte
Nu kunde jag inte dölja att jag inte mådde bra
Ångesten och depressionen visade sig
Jag var helt slut
Energin var slut
Många år gick
De går fortfarande
Ett ständigt sökande
Hur ska jag må bättre?
Hur ska det bli bättre?
När ska jag bli Normal?
När ska jag vara som alla andra?
När ska jag klara av de där situationerna som känns omöjliga nu?
Vem är jag?
Tio år sen bad jag om hjälp
Sen dess har jag blivit behandlad med så många mediciner att jag inte ens kan räkna dem
Jag har gått vanlig terapi, bildterapi, meditation, affekt-skola, adhd-skola.m.m
Jag har fortfarande inte hittat mig själv
Men nu har något hänt
Något som jag aldrig hade accepterat förut
Men som ligger helt rätt i tiden för att det ska göra mig ofantligt glad och lättad
Jag har nu, efter 30 års sökande äntligen fått veta vem jag är
Vad jag behöver för att må bra
Och hittat en tillhörighet
Samhället kommer aldrig vara gjord för en sån som mig
Det kommer finnas hinder och saker som ger mig ångest överallt
Men Nu vet jag att jag kan få stöd för att klara av det
Så världen känns lite mindre skrämmande
Jag kan sluta springa nu
Sluta jakten på att en dag vara "normal" och bli som alla andra
Jag kan äntligen börja försöka acceptera den jag är
Den jag blev
För nu vet jag
Det är svårt att acceptera något som man inte vet om
Jag är så lättad
Jag är så lycklig
Jag firar idag
Jag är stolt
Jag är stolt över allt jag klarat av i mitt liv
Jag är stolt över att jag klarat av att kämpa i, i stort sett, alla mina dagar på jorden
Jag är stolt över min styrka att aldrig ge upp även när jag verkligen, verkligen vill
Och jag är stolt över att jag rakryggad vill skrika ut detta till världen
JAG HAR ASPERGER! HÖGFUNGERANDE AUTSISM! OCH JAG ÄR STOLT ÖVER DET!
Ja, jag kommer fortfarande ha svåra dagar
Men jag har en större chans att en dag ta mig ut i samhället
Ett samhälle som har förståelse för mig och mina svårigheter
Jag får mer förståelse för mig själv
Och det kan bli lättare för andra att förstå mig
Jag är fortfarande Petra
Men jag tänker försöka sluta skämmas för de delar som är annorlunda
Och fira det som är speciellt med mig istället
Jag ska fira att jag har ett stort hjärta som bara ser hjärtat hos andra människor, inte uteendet,
Jag ska fira att jag kan hitta så mycket glädje i de intressen som jag har , stora som små
Jag ska fira att jag har barnasinnet kvar
Jag ska fira att jag alltid håller hårt i de jag älskar och tycker om
Jag ska fira att jag brinner så hårt för att alla människor ska behandlas lika, att jag exploderar om någon säger något annat,
Jag ska fira för att jag vågade börja spela teater trots att det var annorlunda
Jag firar varje gång jag får stå på scenen
Jag firar för att jag är jag
Vissa dagar vet jag att jag kommer önska att jag skulle vara på något annat sätt
Men den dagen, den sorgen
I det stora hela Så kommer jag acceptera mig själv på ett helt nytt sätt
Jag har Asperger,
Och jag har alltid tyckt att det har varit konstigt att man säger såhär, men jag förstår det nu
ASPERGER är min SUPERKRAFT!
För det är den!!
Jag känner mig iallafall som en superhjälte!
Och jag ska stolt bära den diagnosen. Och jag ska stolt berätta om den för alla som vill veta.

Ja, Jag ska fira. För idag känns som Första dagen i mitt liv. På riktigt! Det känns som att det varit pausat hela tiden. Men nu har jag en riktig chans! Här är jag! Med stapplande steg ska jag ta mig ut i världen 

Välkommen till mitt liv! Asperger och alla andra ✌

Gryningen är här

Gryningen är här
Det är bara jag och solen som är uppe
Den lyser försiktigt in genom fönstret
Strålarna dansar på mitt ansikte

Det har varit natt så länge nu
Jag har irrat omkring i ett töcken
Undrat vem jag varit, hur jag varit
Haft svårt att hitta mig själv i all förvirring

Jag undrar om det kommer förändras
Jag undrar om jag kommer hitta mig själv någonstans där inne
Jag vet att något kommer hända snart
Men jag vet inte vad

Det gör mig rädd

Jag undrar om gryningen är här på riktigt
Om livet faktiskt kommer börja nu
Eller om den kommer fram en liten stund bara för att ge mig hopp
Ge mig mer styrka att kämpa för mig och den jag är

Jag vet inte
Men jag vet att solen lyser idag
Och jag har fångat en liten bit av den i mitt inre
Där kommer den få lysa om mörkret sluter sig omkring mig igen

Gryningen är här
Och det är bara jag och solen som är uppe