Så har jag varit på min första behandling av kraniosakral terapi, i hopp om att det ska hjälpa mig med min förlossningsskada. ( miljoner tack till alla som hjälpt mig att göra behandlingen möjlig! )
Det är såklart i nuläget svårt att säga om det fungerar, eftersom att jag alldeles precis slutat behandlingen, men saker hände under själva behandlingen som var väldigt häftiga. Om ni inte vet vad kraniosakral terapi är, så står det mer om det här:
https://www.vanesse.se/kraniosakral_terapi.php
Min förhoppning när jag gör detta är att kroppen ska få hjälp att självläka genom att den får fria banor att göra så. Jag är medveten att om det skulle vara så att jag har en skada som behöver opereras så kommer inte kroppen kunna läka den av sig själv,men det som kan göra det kanske kan få sig en hjälp på traven iallafall.
Under behandlingen hände väldigt mycket på höger sida. Mitt högra ben hoppade till då och då. Det kändes som en låsning som löstes upp på höger sida just ovanför skinkan. Mina bihålor och ögonbrynet på höger sida spände rejält.
Bland det första jag kände var att det kändes i ryggen och strålade ner under båda skinkorna, där smärtan brukar stråla när jag har som ondast sedan förlossningen. Senare under behandlingen så kände jag att det kändes i Sittbenen. Och det var ibland som att jag fick muskelryckningar i skinkan som drog hela min kropp mot höger.
Min mage började bubbla och röra på sig en massa. Och det kändes typ som att mitt bäcken andades. Eller som att det gick vågor där fram och tillbaka. Svårt att förklara 😅
När hon jobbade från huvudet så kände jag att magen rörde på sig ännu mer. Och efter ett tag frågade hon mig hur förlossningen när jag föddes hade varit. Jag sa att jag inte visste, men att mamma tror att något hade varit med navelsträngen. Då sa hon att jag hade ett väldigt tryck över halsen, som att det hade varit ett trauma där. Något som verkligen spänt åt runt halsen någon gång i mitt liv. Och frågade om jag hade problem med att ha polotröjor osv. Vilket jag faktiskt har. Jag hatar när saker sitter åt runt min hals. Hon nämnde också att det antagligen i perioder blir väldigt svårt att andas, och att man kan få panikkänslor. Jag sa att jag ju brukar få ångest och panikångest,och hon sa att man inte behöver vara en rocket-scientist för att fatta att jag brukar få det med tanke på hur spänt det var runt min hals. Jag får kanske inte alltid nog med luft.
Tror att det är förklaringen till varför jag får PANIK om bältet ligger mot min hals när jag åker bil.
Tror det är allting jag kan komma ihåg! Sjukt häftigt. Och jag känner verkligen hur det händer saker. I hela kroppen, men främst vid bäckenet. Och det ger mig hopp!
Tack vare alla som stöttar mig i detta har jag möjligheten att boka en behandling till, och det gör mig innerligt glad:) för bara känslan av att NÅGOT händer är helt fantastisk. Det återstår att se vad det resulterar i. Men det är en början ❤
