Uppförsbacke

Just nu är det väldigt mycket kämpa i uppförsbacke. Allting som ska göra måste jag liksom dra mig framåt för att ens försöka göra det. Det har hänt en väldigt jobbig sak som gör att jag är i en bubbla för tillfället. Så mina steg känns tunga som bly, men jag har gett mig den på att alltid ta de steg som jag har som mål. Det är inte ett höga mål, men ett mål som jag vet att jag kan nå även om det är tunga dagar.

Idag drog jag mig till gymmet för att försöka löpa lite på bandet.  Och det blev verkligen LITE, även om jag varvade med att gå. Ville bara ramla ihop. Men jag försökte bita ihop så länge som möjligt. Känslan var i kroppen som att jag inte tränat en enda dag i mitt liv. Usch vad jobbigt och tråkigt. Blev inte långt, men jag får klappa mig på axeln över att jag åtminstone gick dit.

Nu vet jag att det kommer vara tungt ett tag, och idag ska jag öka ytterligare på min medicin, vilket jag vet leder till mer biverkningar som trötthet, huvudvärk och väldigt, VÄLDIGT mycket munntorrhet. Men det är maxdosen så har jag tur kanske medicinen börjar fungera! Det hoppas jag på iallafall!

Nu sitter jag i omklädningsrummet och försöker samla kraft för hemfärd.