Tyvärr finns det nog ingeting som kommer hjälpa...

Ungefär så var det väl läkaren uttryckte sig om ADHD-medicin till mig. Vi har testat alla utom en, och eftersom ingen av de andra fungerat bra alls, bara blivit värre,  så tror han inte att det är någon idé att testa den sista heller. Iallafall inte att jag ska ha något hopp om den.

Men jag tar hellre ingen medicin än att må som jag gjort det senaste året. För usch, fy och skam för hur stressad jag varit i min kropp,  och hur tungt vartenda andetag har varit. Det har verkligen varit fruktansvärt. Jag kan inte riktigt förklara den svärtan och smärtan jag kände under förra året. Det mörkret som vägrade lätta. Varje dag blev en djupare och djupare grop. En dag kanske jag skriver ett inlägg om vad jag varit med om, och vad jag faktiskt överlevt under 2016. Men just nu är det bara lite uppdatering om min medicinering. 

Jag tar inte längre någon antidepressiv eller ångestdämpande medicin. Och jag tar ingen ADHD-Medicin. Det jag har kvar är Theralen mot kvällen för att bli lugnare i kroppen och en halv eller hel insomnings tablett.  Sen tar jag även Levaxin för min sköldkörtel. Men den räknar jag inte riktigt. 

Det går faktiskt rätt bra. ja,  jag har varit ner i min depression igen sen jag slutade med medicinen, men just när jag slutade med alla så blev det en lättnad. Jag var SÅ TRÖTT, och det var som att jag gått rakt in i väggen, men jag kunde andas på ett annat sätt. Sen dess så har jag varit och är väldigt trött och känslig för intryck. Jag känner av när koncentrationen sviktar, och lusten att göra saker jag tycker om kan försvinna. Men jag överlever.  Överlevde jag 2016, då överlever jag nu också!