När kroppen får bestämma...

Jag tycker om att kunna bestämma saker själv, OM jag ska göra saker, NÄR och HUR. Men ibland går det inte att lyssna på vad JAG vill, utan kroppen måste få bestämma! Jag har ju börjat springa en del. Jag har trappat ner på det den senaste tiden, för att vi började med fotbollsträningarna, så jag sprang relativt långt bara måndag och fredag. Nu kommer jag inte kunna fara på fotbollsträningarna i december, vilket suuuuuger, men jag jobbar med föreställningar då, så det är lite omöjligt!

Nu säger mitt knä att det inte vill att jag ska springa så mycket tydligen. Det behagar att göra lite ont när jag går och springer. Jag vilade tis, ons, tors i veckan utan att göra speciellt mycket. Jag gick någon liten promenad och tränade ett kort program på youutube. Men nästan alla youtube-program innehåller hoppande. Rakt upp, på stället eller fram och tillbaka mellan det ena benet och det andra. Så det tog nog också på knät. Men det som var stöten kan nog ha varit att jag två måndagar i sträck sprungit 1 mil i monoton fart och monotont underlag om man kan säga så. Det blir ju ganska hårt underlag när jag springer på löpbandet.

Hursomhelst så har jag ont i knät. Så det får vila så gott som i några dagar till, samtidigt som jag tänker göra rehab-övningar. Jag hoppas att det hjälper även om det är på insidan jag har ont. Jag tänker testa ett tag, och blir det inte bättre snart ska jag ringa en sjukgymnast. Jag tycker verkligen att det har blivit roligt att springa, och jag har svårt att springa utomhus när det är vinter, för jag har så svårt att andas i minusgrader.

Oj, det blev ett långt inlägg för en liten grej... men det är en tråkig grej eftersom att jag verkligen vill försöka få riktigt bra kondition, och har så kul när jag får träna!